081220

Lilla Tarzan busen blev så nyfiken på kaninerna idag när de var ute och skuttade på golvet.

Sniff, sniff...vilka konstiga hundar!?

Undra om de vill leka?

Äsh, de skuttar ju iväg...hmm...ska jag strunta i dem då tro?

Kaninerna brydde sig inte så mycket om tarzan, men Tarzan han pep och sniffa, och svansen den gick, och han blev lite stirrig, så vi tog in kaninerna sen ;)

Sasse och matte Sandra med sysster var ju här idag. Och jag tänkte ut allt så OTROLIGT bra!!! Jag tyckte att det var lite tokigt att låta Kaxe och Sasse busa det första de gjorde, för nu när snön är borta på åkern så blir de ju SÅ skitiga. Och då vill jag inte ta in dem innan man gjort dem rena. Och Sasse som åkt så mycket bil ville ju säkert inte stanna i bilen en stund till. Och jag vill inte att hundarna träffas inne. Det kan bli så livat då....

Så jag kom på den mycket smarta id'en att låta Kaxe och Baron vara i hundgården, Tarzan fick vara inne, för han kan jag släppa in i buren om det blir livat. Så kunde Sasse vara inne medans vi fikade. Bra tänkt va? Det var bara det att jag (och fråga mig inte hur) tänkte alddrig på att det kan ju vara lite tokigt att låta två hanhundar vara tilllsammans i hundgården medans en söt liten flicka springer förbi utanför. Och till råga på allt, med tanke på vilken ålder Kaxe är i, han är ju ändå ett år och ibland lite "moppsig" i hundmöten, och ibland lite "blyg". 

Så Sasse var utanför hundgården, och Kaxe skällde, Baron skulle nog säga till Kaxe. Han brukar göra det när Kaxe ibland kan skälla på folk som kommer. Baron nafsar då Kaxe på sidan av nacken/halsen, och knuffar till han med sidan, nästan som att han säger till "äsh, lägg av nu, sluta skäll så och gå och lägg dig." Jag tror i alla fall att det var så han menade idag oxå, för så gör Baron när det blir "livat", han har gjort så på Kaxe förr, och så gjorde han på Bosse. 

Det var bara det att Kaxe svarade nu på detta genom att bita Baron, och ett bråk uppstod. Jag flög in i hundgården. Trängde mig emellan hundarna, tog tag i Kaxes nacke, och försökte få han att backa, samtidigt som jag försökte tränga mig emellan deras huvuden, så de inte kunde bitas mer. Hade tidigare bett Sandra ropa efter Tommy, som nu oxå var i hundgården, fick tag på Kaxe och tog ut han. 

ÅH! Vilken ÅGREN jag hade sen!!!!! HUR FAN kunde jag vara så jävla KORKAD?????? Det fattar väl vem fan som helst att det skulle bli så här?! Och jag som hade tänkt ut allt så bra?! HALLÅ???? 

Kaxe har inte en endaste liten skråma på sig. Men Baron har två revor i örat. Det var örat som Kaxe fick tag på, och där höll han sig fast. Först såg det ut som att Baron hade ett jack i örat. Men jag duschade honom för att lättare kunna se om han hade fler skador (vilket han inte hade), och då sköljde jag försiktigt med slangen rent örat. Och det var inget jack. Men örat är väldigt ömt, och börjar bli tjockt. Kan det vara så att han får ett så kallat blodöra tro?

Jag skäms så grymt över vad som hände! Känner mig så oansvarig som hundägare. Har verkligen ingen som helst förklaring till hur jag kunde släppa dem så när Sasse skulle komma. Annat än att jag inte tänkte på detta alls. Kaxe och Baron har ALDRIG morrat, stelnat till så som hundar kan göra innan bråk, blängt på varandra, INGENTING! Men jag VET att har man hanhundar så får man tänka sig för lite, för det är just tre HANHUNDAR som jag har ihop. Och en av dem visar sig på styva linan ibland inför andra hundar, dock inte dem i flocken, förrän nu.....ÅH! Vad jag önskar att jag TÄNKT lite mera denna dagen!!!!

Det som känns bra, för man måste se det ljusa i allt. Är att det inte blev större skador på hundarna, och att det gick att sära på dem så lätt, när jag fick hjälp av Tommy. Vet i fan hur man lyckas sära på dem när man är ensam? Klarar man av så stora hundar som bråkar helt själv? Ännu mera tokigt var att jag faktiskt skrek på mina hundar. Jag tog tag i Kaxe, och jag skrek något...lägg av, sluta eller något, kan jag tänka mig. Och vad jag lärt mig så är det just så man INTE ska göra, för då "hejar man på" hundrna. Man ska vara lug och sansad.....men jag var...ja, vad var jag? Rädd...fast ändå inte just då, den enda tanken var nog "Fan, måste få isär dem!" Jag var som ett litet asplöv när jag klev ut ur hundgården sen. Tände en cigg, och den enda lilla meningen som for genom skallen var "Fan, vad dum jag är!"

Jag och Tommy tog Kaxe och Baron på promenad förut. För jag ville så klart inte bara släppa ihop dem. Promenader brukar ju lösa det mesta. Men Kaxe var "stel" och en gång morrade han åt Baron. Jag knuffa honom då i sidan och sa till han att han skulle med mig. För det har jag lärt mig, att man ska säga till dem, och visa lite att "äsh, vad fjantig du är, kom med här", man ska inte göra en stor sak av det, och man ska inte låta han hållas.....

Sen gick vi upp i köket, Kaxe stirrade då på Baron, och var lite spänd, fast inte lika mycket som tidigare. Baron har inte visat något alls. Men då ville jag inte släppa ihop dem idag. Vi ska gå en längre promenad i morgon, så får vi se hur de verkar då.... Man vill ju gärna inte prova att släppa ihop dem för att se om de kanske inte bråkar mer....

Här är lilla SÖTA Sasse, som inte fick leka med någon kompis idag :( Fick visserligen träffa Tarzan en stund :)

Det var så roligt att få se Sasse igen, hon har ju förändrats så. Hon ser ut som en stor dam nu. Sisst var hon ju bara valp :) Och sen är hon så söt! Hela hon utstrålar att hon är en tik. Ser så femenin ut... ansiktet, utstrålningen m.m.  

Här är Sandra med syster. Det var ju jätte kul att träffa dem!!! Men jag måste ju säga, att idag var nog inte jag så gästvänlig. Man tänker MYCKET när hundarna bråkat! Och när man skäms, och känner hur stor skuld man hade i det, då tänker man ännu mera! Så jag hoppas att vi ses fler gånger, men att vi skippar hundbråken då!

Här är lilla Baron, duschad och omplåstrad, vilar han sig i Wilmas säng.

I kväll satt Wilma och tittade på en film som gick på teven. Det handlade om en liten prinsessa. Så då gick jag och hämtade den lilla kronan som Jenny lämnat här. Och nu är Wilma prinsessan av Sventorps bygdegård ;) Den lilla gosiga tjejen!!!! 

Hon är i en sån underbar ålder just nu. För hon är med i allt, snappar upp allt, och tycker om att skoja, och spela lite teater ;) Barn är goa!!!!

Själv så har jag en aning svårt att sitta just nu. Får luta mig åt vänster. För jag blev biten i höger skinka när jag gick emellan hundarna. Och jag kan lova att det gör ont! Hela den skinkan och hela låret värker och är stelt. Det är svårt att sitta, och det är riktigt svårt att gå i trapper.... Men idag tycker jag nog att jag förtjänade det! 

Ni börjar väl snart undra vad jag är för djurägare? Vi råkar väl ut för allt elende. Men jag tycker att jag lika gärna kan skriva om detta med. För här händer inte bara en massa kul, livet är ingen dans på rosor. Och jag bloggar inte bara om det  som är bra. Detta är mitt liv. Mina glada stunder, mina tråkiga stunder, mina bra val i livet och mina dåliga val. 

Idag gjorde jag ett dåligt val......

Hej

Blev såklart nyfiken på vad du menade med "omständigheter". Du skriver så himla bra!!!

Ja det va ju ingen rolig dag med hanhundsbråk. Får hoppas att det aldrig mera händer...

Förstår att ni har ett liv som alla andra. Både roliga saker händer och så lite sorgliga saker också. Men sånt ÄR ju livet! Vore väl konstigt annars!!? Tack för att du delar med dig.

Ha nu en trevlig 4:de advent. Hoppas allt lugnat ner sig och att morgondagen kommer med lugn o ro till er.

Många kramar Teija & Co.

Hej! Är förundrad över hur du lyckats med korten få så bra!! Ja, ibland blir det fel, fast man tror att det är det rätta!! Ha en bra 4:de Advent! Kramar om

Hej Camilla!

Jag tycker du är MODIG som utan att tänka på din egen säkerhet bara har en tanke i huvudet: att få "isär" dina hundar. Bra gjort!

Kram Kathi

Ja, inte kan du klandra dig heller, vi alla gör våra misstag, men man blir klokare av dem. :)

Såå söt hon är Wilma, lilla prinsessan. Hoppas nu din skinkvärk går över,,,,,

Kramis,,,